Nora

En utav de mest tragisk- och traumafyllda dagen som varit sedan jag föddes. Som jag minns i alla fall. Det är nästan som att det ligger en mörk tyst stämmning över hela världen idag. Eller är det bara jag som upplever det så? Jag var inte ett offer på något sett den här dagen för 6 ( :O ) år sen. Men, jag vill fortfarande ägna en tanke åt dom offren som fann och som fortfarande finns. För mest synd är det om dom anhöriga som lever kvar. Tyvärr verkar resten av världen glömt bort det. Precis som allt annat. Det är mest "roligt" och intressant första tiden, det är då det väcker mest tittarsiffror och massor med människor köper aftonbladet för att läsa om det sorgliga som inträffat. Att människor blir mördade är allt för vanligt och man hoppar mest förbi dom artiklarna, det händer ju något sånt varje dag liksom. Men, det är alltid någon där hemma som får gå igenom något fruktansvärt jobbigt och plågsamt. För oss är det bara en person i världen, för någon är den personen hela världen. Och visst orkar vi inte, jag orkar inte gå och tänka på det varje dag, att det har inträffat någonstans. Men ta en dag, t.ex. idag, och tänk på alla offer, inte bara bara dom som dog i 11 september-händelsen. Utan skänk en tanke åt alla som har förlorat sitt liv för tidigt, tänk på dom anhöriga som lider så mycket av det.